Så här inför helg, när alla ni myser med era respektive, så har jag väl funderat lite på vad jag skall ta mig för. Imorgon kommer fönsterputsaren, Bentim. Farmor har rekommenderat honom och jag är på det stora mycket spänd inför vårt förstamöte. Vi har inte tvättat fönstren på några år och jag ser med stor tillförsikt fram emot att för första gången kunna syna våra grannar.
Tidigare idag gick jag in i en kvartersbutik för att köpa en laktritspipa, ett fredagsnöje jag börjat unna mig så här i yngre medelåldern. Att komma in i denna butik var som att kliva rätt in i Sydostasien. Där fanns väl allt man kunde önska sig exempelvis sockerör i tvåmetersklassen. Vi pratade en stund om dessa rör, jag på mitt språk, han på hans. Vi enades dock om att jag skulle köpa ett, vilket jag gjorde. ”Skala och tugga”, vilket likt ett mantra framgick. Nu har jag således ett helt eget sockerrör till det smakfulla priset av 34.90 svenska kronor. Den trevlige säljaren delade röret i två delar och likt en vanlig fredagskväll syntes jag rustad på stan med två baseball-liknande bollträn. Räfflade.
Imorgon är det jag och Bentim som på morgonkvisten får en sockertopp.
