You are currently browsing the archives for februari, 2010

Gårdagens Planeringsdag

  • februari 28, 2010 at 19:04

Igår, lördag 27/2, var det heldag vad gäller planering. Dagen började med att vi tittade på ringar.  Eftersom vi har hoppat över det här med förlovning så är det ett antal ringar som skall köpas. Vi är således en dagsomsättning för en guldsmed, en vetskap som med all tydlighet endast styrktes med antal besök. Det hela slutade med att vi med gott samvete köpte skor och kläder till oss själva för några futtiga tusenlappar. Kändes oerhört billigt allting, självklart med ett relativt förhållningssätt till kostnader för ringar.

Sedan kom Jörgen och Martin och vi provade kläder. Det kommer att bli bra det här. Utan att gå händelserna i förväg. Vi hade tagit med oss några öl, ifall att han med kläderna ville ha något på arbetstid, vilket han inte ville. Vi gick in och avlastade. Eftersom Mart är nere och tangerar storlek 44/46 så fick killen arbeta. Killen med butiken berättade också att det är 3 månaders leveranstider på kostymerna men unisont menade vi att han i detta läget definitivt kan chansa. Beställer han som igår så kommer de till 27/5 och det är riktigt nära.

Kvällen avslutades med planeringsmiddag. Jörg, Mart, Cissi och Mr. PAF med familj. Många chefer vid bordet och det var med viss nervositet som sällskapet träffades för första gången. Martin var väl den som hade svårast med det mesta och åkte också hem först. Buss till Länghem. Han har inte heller hört av sig idag och det får man väl se som en markering.

När vi summerade dagen så kan vi med viss tillförsikt se fram emot bröllopet.

Excel kontra slumpen

  • februari 28, 2010 at 18:45

Nu har Sandra vecklat upp datorn för att öppna upp sitt andra hem; Microsoft Excel. Vårt bröllop är en pivot-tabell med syfte att bära för ett otal olika situationers unika behov. ”Nu lägger jag forecasten för alkoholen. Om man tänker  sig att varjer person dricker 10 öl och 2,3 flaskor vin, då känns det som att vi ändå inte tar i i onödan”

Jag minns så Jörgens bröllop, en av mina bestmans, som hade en lite mer pragmatisk syn på det här med hur involverade människor skulle förhålla sig till tid på deras stora dag. Han hade i word snickrat ihop en lista till oss var, en lista som berörde riktning i förhållande till tid.  En minutiös lista om vad samtliga inblandade skulle göra under Dagen-D.  Vila, rörelse, mat, actions. Inget hade lämnats åt slumpen.

Vi kommer att lämna minst 15% åt slumpen. Eller som Ranelid skulle säga: Du simmar från stranden jag till stranden du i havet vi. Vi gör detta tillsammans men har olika ingångsvärden.
 Det är mer vi. Det är bara frågan om var vi lägger dessa 15% slump. Möjligen även detta en slump. Är det att man inte bokar buss förrän dagen före, buss till gästerna? Är det att man bestämmer att man skall vara utomhus på fredagen, oavsett yttre omständigheter? Är det att Sandra skall på inköpsresa till Bangladesh och inte kommer hem förrän på förmiddagen Dagen-D? Eller är det helt enkelt att vi kör ”hela-havet-stormar” vid honnörsbordet och att således någon blir utan stol?

Att lita till slumpen, det är något kittlande med det. Eller som Ranelid skulle ha sagt: ”Du är inte vad du äter, du är vad du heter”

Mailade precis delar av ledningsgruppen:

  • februari 25, 2010 at 16:50

Hej Jörgen, Pär och Martin,

Det är ni som skall se till att vårt bröllop blir den storslagna tillställning som samtliga förväntar sig. På lördag skall vi diskutera hur ni bygger upp linjeorganisationen. Vem styr upp maten? Var skall folk bo? Vilka skall spela i kyrkan- och Vem köper brännvin i Burg?
 
Jag väljer i detta läget att inte citera Churchill men orden vilar så klart i mitt gomsegel. Sällan har så många…
 
På lördag syns vi hemma hos oss för att ta ett glas öl. Efter det går vi till turken med kläderna. PAF, du får ha dina egna paltor på bröllopet. Tänk vad roligt vad vi skall ha, när ni har gjort det ni skall.
 
I övrigt gäller devisen; ”Var och en skäms för sig själv, som flickan sa”
 
//Mattias

Namnsdag

  • februari 24, 2010 at 20:59

Det har varit en fantastisk namnsdag, sådär som bara namnsdagar kan vara.  Två Alvedon Forte och efter det till jobbet, jag och min nezeril mentol.  3 gratulationer under dagen. Mammas sambo, Jan, Farmor och min gamla grundskoleklasskamrat, Tuomas Kuitunen.

I övrigt har vi nu kontaktat ny mat-tant. Hon känns krispig och tidstypisk. Molekylärgastronomisk. 

På lördag kommer bestmans, tärnor och toastmaster hit. Klädprovning först och därefter planering. Mycket spänd på vilka presenter de har med sig. Firar vi min namnsdag postumt.

Jönköping

  • februari 23, 2010 at 21:11

Har idag varit i Jönköping för att leta efter Gud, tänkte mig en lunch med honom eftersom jag ändå var på plats i Sveriges Jerusalem. Snackade med en kille och fick svaret att han för närvarande hjälper Skanska med en upphandling, gud alltså.  Arbetar som konsult. Modernt där i Jönköping. Ville ha tag i honom för att se om han kunde komma förbi den 22/5, vi disponerar ändå hans kåk och det är alltid trevligt med fin-främmat.

Under lunchen fick jag tid att fundera över vad jag skall göra nu när Sandra åker till Kina en månad, under hela mars. Det finns en del att ta tag i. Förbereda. Så jag ringde Melander.  Vi behöver nog lite semester, jag och han.  St Anton. Kan han åka i backen så kan jag förbereda kvällen för mig och Robert.  Så får det nog bli, så här i förberedelsens tid.

Verkar vidare som att jag håller på att bli förkyld. Konstigt. Jag som druckit något stärkande varje kväll. Nu får vi fortsätta, allt för att jaga undan det onda.

Glöm inte heller att anmäla er, det gör ni väl inte?

Bröllopsfotograf

  • februari 19, 2010 at 17:11

När jag igår var ute och sprang med Robert, min löparpolare tillika bröllopsfotografen, gav han mig tipset om att öva in några poser tillsammans med Sandra.  Här är min personliga favorit. Robert pratar om att fånga dagen och att ögonblicksbilden är mycket viktig för att fånga det naturligt älskvärda.  Eftersom jag har svårt att böja mitt vänsterknä så är det jag som i den här bilden är reciver, vilket känns kittlande.

McDonald’s Mjölby

  • februari 16, 2010 at 21:28

Idag har jag varit i Linköping, en trevlig stad. Resan till och från är dock ett tomrum. Ett ingemansland. Ett Knalleland. Som Anders Svensson i Southampton. Jag tänkte mig så lite kvalitetstid på hemvägen, då jag skulle fundera på vad vi skall foka på när vi under morgondagen träffar kockan. Skall skagentoasten vara utan eller med blomsterpinne? Skall det vara räkor på burk från Sverige eller är det Polska räkor som gäller? Kan man byta till Hönökaka eller blir det då en Särötoast? Samtliga dessa frågor värktes fram och tillbaka. Lendl-Wilander. Roland Garros.

Men så passerade jag McDonald’s Mjölby. Förmodligen det mest lönsamma utspisningsstället på den här sidan ekvatorn. För. Man skall ha klart för sig att det finns inget mellan Stockholm och Jönköping. Ingenting av värde alls.  Förutom då McDonald’s Mjölby. Då började jag att fundera på hur många Big Mac de har spisat under sina 25 verksamma år och mina vänner, det är satan i gatan.  Det är en räknesats värdig Fermats.

McDonald’s Mjölby. Tänk er att de har öppet 360 dagar/år och har sittplatser för 150 pers. Säg att genomströmningen i snitt är 200 i timmen och att av dem köper 75 Big Mac. Jag menar, Big Mac är trots allt Big Mac. De har öppet 14 timmar/dag, 09.00-23.00. Och så här har det löpt på, år ut, år in. 9.450.000 Big Mac. 217.350.000 kronor om man tänker sig att en Big Mac kostar 23 kronor i snitt, vilket jag inte vet, men ändå en siffra tagen från ingenstans som känns kittlande.  Och då har jag alltså inte räknat med El Maco, ett annat fundament i familjen McDonald.

Detta funderade jag på fram till dalgången i Nitta. Där blev jag fotograferad. Och efter det funderade jag på annat. Detta annat funderar jag fortfarande på.

Bröllopsmagasin

  • februari 15, 2010 at 20:32

Alltså. Dessa bröllopsmagasin, summan av misär.  Så mycket paketerad, kompakt skit har jag inte sett sedan Christian Vieris dagar i AC Milan.  Varför alla dessa magasin? Det kan endast finnas en relativt begränsad marknad, eller? Jag har svårt att se mamma sitta och bläddra och säga; ”Om vi ändå inte skulle åka ner till blomsterlandet och köpa en sådan där bukett”. Eller att farmor och farfar sitter och bläddrar i strävan att hitta en ny blazer till farfar.

Eller så är det på så sätt att det är först nu jag lägger märke till den här formen av prosa, nu när jag är i loopen. Men jag får ändå inte ihop det för jag har alltid tyckt att det finns för mycket biltidningar och jag är totalt ointresserad av skiten.

Bröllopsresa

  • februari 13, 2010 at 18:00

Tittar  man tillbaka på våra resor så har de på något sätt tangerat vårt absolut största gemensamma intresse. Fotboll.  För två år sedan var vi och ”alpvandrade” i Österrike och det råkade sammanfalla med EM. Under hösten tog vi en weekend til Macnhester, sådär för att dra i de historiska trådarna kring manchester-byxorna. Och så hann vi med Old Trafford. Under hösten åkte vi också till Sunderland, fint där i dessa gruvtrakter i norra England och äkta på något sätt med denna höga arbetslöshet. Och så Stadium of Light. Som en vessla, Marcus Bent.

Och nu i sommar så vill Sandra åka till Sydafrika för att ”besöka savannen”. Inte för att det inte har funnits andra alternativ men gemensamt har vi kommit fram till att det är för mycket sol i Karibien, det är för farligt att köra bil genom USA och i östra Malaysia kan man inte garanteras alkohol. Så. Av någon outgrundlig orsak så verkar det kunna bli Fotbolls-VM i sommar, igen. Tänk vad Sandra skall bli förvånad då ytterligare en resa råkar sammanfalla med vårt gemensamma intresse.  Nu hoppas vi bara på Pato och Ronaldinho.

Men man får inte stirra sig blind. Det kan också bli Japan. Augusti. Sensommaren är fin där i Kobe. Samtidigt som Milans upptaktsläger.

Präst klar – Check!

  • februari 12, 2010 at 19:58

Inte för att någon sten föll från hjärtat, så skulle jag inte vilja beskriva det. Däremot är det fördelaktigt med någon som viger en, inte minst med tanke på det här med den gemensamma ekonomin. Just nu har vi flera banker men när man gifter sig får man, som bekant, med automatik samma bank. Sandra är PK-Banken trogen och jag förbereders således åter en tid med bankbok.

Men det var så detta med prästen, där någonstans diskussionen startade. Jag träffade idag en präst i min egen ålder, eller möjligen i Sandras. ålder alltså. Han var inte käck men på något sätt solid och trots att det var begravning så lyste han upp denna tillställning. Jag frågade så efteråt om han kunde hänga in på ett bröllop 22/5 i Månstad Kyrka. Han skulle kolla, vilket han gjorde. Skickade senare ett SMS: Jag kan,  efterföljt av en smiley. Smileyn har alltså nått Guds Hus. Jag svarade honom att vi också kan, efterföljt av en kille som räcker ut tungan (special-smiley). Jag bad honom också SMS:a sin mail, jag har inte hört något mer.

Så. Förhoppningen är nu att vi snart skall träffas, vi i trion. Jag, Sandra och Mackan, prästen. Får vi se hur han planerar att lägga upp det. Oavsett, präst är nu klar. Skall vi bara boka kyrkan.